Jag hade tänkt att jag skulle kämpa mig genom dagen, men efter att första lektionen bestått av kväljningar och väldigt lite medvetande och närvaro så gav jag upp och lät för första gången på länge smärtan vinna över min envishet. Jag hade hoppats att nu när jag fått börja med p-piller så skulle det minska blödningarna och smärtan, fast det kanske är för tidigt eftersom det bara är tredje dagen idag. Förhoppningsvis kommer det hjälpa i framtiden iaf. Och jag hoppas att jag kommer ha en regelbunden mens istället för några gånger per år. Det var tre månader sen sist så det kan ju också vara en förklaring till att blödningen är dubbel (och den är alltid massiv i vanliga fall ändå...) och att jag inte orkar kämpa mig genom en fjuttig dag. Jag är ganska besviken på mig själv, men jag ska iaf försöka igen imorgon.